Publicerad av Primärvård och företagshälsovård ägnar mycket resurser åt långvarig diffus värk och utmattningssyndrom, vilka utgör en allt större andel av långtidsfrånvaron. Kostnaderna för företagen och vården är enorma. Hur kan man sänka långtidsfrånvaron och de därmed förknippade kostnaderna?
Orsakerna till långtidsfrånvaro är ofta en blandning av sjukdom, belastning i privatliv och på arbetsplatsen. En medarbetare som är sjukskriven för utmattningssyndrom kostar enligt Arbetsmiljöverket företaget runt 400 000 SEK i produktionsbortfall, utbildning, introduktion av vikarier, rehabiliteringsinsatser, företagshälsovård, samt stöd och anpassning under arbetsåtergång.
Låt oss som exempel ta Lisa, gift 28 årig 2-barnsmor och jurist på revisionsbyrå. Ambitiös, snabb karriär, älskar sitt jobb och har fått allt större uppdrag. Eftersom hon är en ambitiös och hjälpsam medarbetare, blir det långa arbetsdagar och inte sällan arbete även på kvällar och helger. Ett av barnen har ADHD och behöver mycket stöd. Efter hand kommer sömnsvårigheter, stunder med irritabilitet och hon börjar missa deadlines och möten. Chef och medarbetare frågar hur det är fatt, Lisa lugnar dem, håller masken och jobbar ännu mer, får beröm och verkar lättad. Men så händer något i privatlivet och plötsligt slutar allt fungera. Lisa går gråtande in till chefen som står handfallen. En klassisk inledning på en lång sjukdomsperiod och ett långt rehabiliteringsärende.
De flesta ärenden som Lisas handläggs utmärkt av primärvård och företagshälsovård. Det är dock ett känt problem att gränsen inte sällan är flytande mellan ansvaret för den skattefinansierade sjukvården och den arbetsinriktade rehabiliteringen som är arbetsgivarens kostnadsansvar. Många ärende ”fastnar”. Lisa utreds först och sjukskrivs i primärvården. Hon fasar bara hon tänker på arbetet och gråter när chefen ringer, varför det bara blir enstaka samtal med chefen. Någon användbar plan för återgång i arbete har inte kunnat upprättas. Alltför sent kopplas företagshälsovården in men resurserna visar sig inte räcka till. Efter sex månaders sjukskrivning drar Försäkringskassan in sjukpenningen utan att någon rehabilitering, varken medicinsk eller arbetsinriktad, har kommit till stånd.
Rehabakademins ide är utgå från både medarbetarens och arbetsgivarens behov och i en samordnad insats samtidigt ta hänsyn till skilda kostnadsansvar för vård och arbetsgivare. Remiss kan skrivas från primärvård, företagshälsovård, från medarbetaren själv eller arbetsgivaren. Genom en teambaserad multiprofessionell rehabiliteringsmedicinsk utredning i tidigt skede kan man fastställa om medarbetaren har djupgående ohälsa som kräver mer ingående medicinsk rehabilitering, ibland omfattande för långvarig och hållbar effekt. Den står Regionens sjukvård för och kostar inte arbetsgivaren någonting. Samtidigt kan man koppla på arbetsinriktad rehabilitering genom möten och kontakter med arbetsgivaren för att förbereda arbetsåtergång, utan kostnad för arbetsgivaren. Behövs fortsatt stöd under arbetsåtergång kan medarbetaren och arbetsgivaren erbjudas detta, men på arbetsgivarens bekostnad. Fördelen med upplägget är sänkta kostnader för arbetsgivaren och kontinuitet för medarbetaren som träffar samma läkare och rehabteam hela vägen. En framgångsfaktor för oss är utvecklat teamarbete, där man kombinerar och samordnar kompetenser i i utredningar och rehabiliteringsärenden, för att kunna erbjuda en kompetent, målinriktad rehabiliteringsprocess och undvika överföringar.
– Vi tycker det känns mycket meningsfyllt att arbeta förebyggande, både för medarbetarnas och företagens väl. I kontakten med sådana som Lisa och hennes arbetsgivare framkommer det ofta att hon inte är ensam vilket kan bli incitament till en bredare insats genom vårt dotterföretag Arbetsmiljöakademin. Det finns god evidens för effekt av förebyggande insatser. Det kan handla om hjälp med utbildning av chefer – på plats eller som webutbildning om arbetsmiljö och förebyggande insatser, om hjälp att få ordning på det systematiska arbetsmiljöarbetet men också hjälp med långdragna rehabiliteringsärenden som ”fastnat”. Genom våra särskilda kompetenser med specialistläkare i rehabiliteringsmedicin, specialistutbildade psykologer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter har vi utmärkta förutsättningar att erbjuda arbetsförmågebedömningar i komplicerade ärenden, säger doc Carl Molander, Specialistläkare rehabiliteringsmedicin på Rehabakademin.
I spåren av Covid-19 syns nya utmaningar, både för patienter med utmattning och långvarig smärta i efterförloppet och för personal i vård och omsorg med utmattningsproblematik efter att ha gjort hjälteinsatser. En kommande utmaning är också att ge stöd till organisationer som måste ställa om sig för att tillmötesgå personal med kvarstående besvär som arbetar i hemifrån.
Skribent: Anna Bjärenäs
Bild överst: Personalen på Rehabakademin
Innovation Sverige 