Publicerad av Med sitt intresse av träbyggande och med fokus på hållbarhet siktar nu arkitektkontoret Witte Sundell på nya vägar i klimatomställningsarbetet. I Witte Sundells arkitektur vill de blicka framåt men ändå förhålla sig lyhört och varsamt till vad som redan finns. Just nu tittar de på hur samhället är uppbyggt och var det kan gå att omfördela eller återbruka. Hur bor och verkar människor och hur kan kontoret som samhällsbyggare påverka?
Vi befinner oss i en omställning av klimatskäl och i vår bransch med byggnader är egentligen den mest hållbara byggnaden den som inte byggs alls. Att omhänderta, anpassa och förädla vad som redan byggts är ett av de bästa sätten att skapa ett byggbestånd som är hållbart (miljömässigt och ekonomiskt) samtidigt som det tillgodoser samhällets alla behov. En viktig del i det arbetet är att samutnyttja resurser och återbruka existerande byggnader. Människor behöver samlas, bo närmre varandra och värna om resurserna, och det är där vårt arbete är extra viktigt, menar Ludvig Witte, vd för Witte Sundell.
Foto: Rikard Westman
Witte Sundell bildades genom en sammanslagning av Arkitektstudio Witte och Sundell Arkitekter år 2019. De verkar inom tre fält; bostäder och stadsbyggnad, samhällsfastigheter, samt ombyggnad och fastighetsförädling. Enligt Ludvig behövs det en förändring om hur man tänker på utnyttjandet av byggnader över tid. Svenska kyrkan är tidigt ute och ser över alla sina fastigheter och uppdaterar dem både tekniskt men ändrar även sitt arbetssätt och hur de använder sina lokaler vilket resulterar i både bättre mötesplatser för medborgarna och markant mindre klimatavtryck.
–Ett av våra senaste projekt är omvandling av Ängby Kyrka. Svenska Kyrkans omställningstanke drivs och är på deras egna initiativ men de har otroligt många fastigheter och typiskt sin verksamhet utspridd på många håll och det är därför tydligt att de behöver få hjälp i sin omställning. Genom arbetet kunde församlingen göra sig av med sitt spridda och dåligt utnyttjade fastighetsbestånd och kommer samla sin verksamhet i en omvandlad Ängby kyrka transformerad till ett modernt multihus med plats för en mängd verksamheter, samlingssalar, körsal, konsermöjligheter med mera, säger Ludvig.
Multifunktionella skolor
Witte Sundell har arbetat länge med utveckling av läromiljöer och multifunktionella skolfastigheter och står för lång och gedigen kompetens i kombination med nytänkande och utveckling av nya metoder. Den senaste skolan som Witte Sundell har hjälpt till att utveckla är Margarethaskolan, som är en nybyggd grundskola i trä, i Knivsta. Skolan är ett exempel på hur skolan som byggnad har potential att vara en mötesplats och gemensam byggnad för lokalsamhället. Klassrummen är typiskt bara 30% av en skolas ytor medan övriga ytor har potential att göras tillgängliga och användas av fler än eleverna.
–I Margarethaskolans hjärta finns restaurangen och de kreativa Co-workytorna samlade. Multihall, ateljéer, verkstäder, musikstudio, kontor och mötesrum. Alla de delar som även andra i lokalsamhället har möjlighet att bruka. Genom att en annan aktör än skolan ansvarar för de ytorna skapas en dynamik som gör byggnaden mer mentalt tillgänglig för de boende i området. Det är svindlande stora ytor i sverige som inte används annat än begränsad tid över dygnet och året. Tänk om alla skolor kunde användas så här, spånar Ludvig.
–Det pratas mycket i branschen om hållbarhet och det känns verkligen som att intresset att arbeta med frågorna finns. Margaretha skolan är ett pilotprojekt som konkret visar hur man kan använda en skola som resurs och multifunktionell fastighet. Liknande tendenser kring gemensamhetsbyggnader finns både historiskt i nya bostadsområden där bostäderna tex pga av höga kvm kostnader minskas i yta och alla behov inte ryms inom lägenheten. Tex i Vallastaden där vi förutom bostadshus ritade ett gemensamt utrymme på gården för sociala träffar, odling och arbete. Att utmana sättet vi använder byggnader på är en viktig del framöver, olika typer av gemensamhetsbyggnader kan vara en pusselbit. Mycket på grund av klimatomställningen men också för att social hållbarhet och jämlikhet är byggklossar för att kunna bygga upp ett bra samhälle, avslutar Ludvig.
Text: Isabelle Ibèrer
Innovation Sverige 