Publicerad av FN ställer höga krav bland annat på spannmålsproduktionen för försörjningen av jordens befolkning framåt. Problemet med trytande odlingsbar yta kan bara lösas med effektivare processer.
Ett vetefält ser homogent ut, men på varje ax sitter 30-40 kärnor som kommer från ett och samma frö. Inte ens dessa är dock identiska, utan det finns en variation i exempelvis proteininnehåll från kärna till kärna.
– Har jag som bonde skördat en åker och ska sälja skörden till en köpare så tar denne kanske 10 prover på säden. Är proteininnehållet lågt i genomsnitt så får bonden betalt därefter och spannmålet går till foder. Dock finns det frön i skörden som egentligen har livsmedelskvalitet och som inte skulle behöva gå till foder. Enligt FN behöver vi odla mer men det finns nästan ingen odlingsbar yta kvar på jorden. Då behöver vi verkligen ta vara på den skörd vi har på ett effektivt sätt. Ur ett holistiskt perspektiv måste vi se till att foder blir foder och livsmedel blir livsmedel, säger Karin Wehlin, VD på BoMill.
Grunden till idén bakom maskinen som kan skilja inte bara agnarna från vetet utan även vetekärna från vetekärna, är att råvaran i princip aldrig är homogen. Processindustrin som tillverkar mjöl som ska gå till pasta eller kakor behöver dock ha en så stabil proteinhalt som möjligt.
– Genom att ha en homogen kvalitet på råvaran kan man minska matsvinnet redan i produktionen. Jag gissar att man också behöver tillsätta mindre tillsatser om man vet exakt vilken råvara man har. Detta är positivt ur mer än ett perspektiv, då även konsumenten vill ha en så ren produkt som möjligt, utan tillsatser, säger Karin.
För att uppnå en stabil proteinnivå idag om man har en kvarn blandar man ofta hög- och lågproteinvete. Problemet är att då får man egentligen ännu större variation eftersom man blandar olika skördar.
– Vi sorterar varje enskild kärna i våra maskiner – 25 000 kärnor per sekund, motsvarande tre ton i timmen. Kärnorna hamnar i separata fack i en cylinder och sen scannas dessa med ett infrarött ljus i transmittent läge. Mjukvaran i vårt system känner igen ”fingeravtrycket” på en hög-, mellan- eller lågproteinkärna. Kärnorna sorteras efter dessa tre nivåer, berättar Karin.
Maskinen kan dock användas inte bara för att fastställa rätt användningsområde för spannmålet baserat på proteininnehåll. En fuktig sommar kan ge svampangrepp på skördarna och dessa ger upphov till toxiner. Livsmedelsverket har satt olika gränsvärden för hur mycket toxiner som får ingå i till exempel barnmat och djurfoder. En svampangripen skörd innebär enorma förluster för bönderna, som ofta tvingas skicka den för att användas som biobränsle.
– Vad vi har sett är att de toxiska kärnorna inte är så våldsamt många i en skörd om man sorterar dem. Hela 80 procent eller mer av spannmålet kan vara livsmedelsdugligt, 10 procent kan användas till foder och bara 10 procent behöver bli biobränsle. Då börjar man med en råvara där man säger att ingenting är livsmedelsdugligt! Säger Karin.
BoMill står inför en väldigt spännande framtid. Som ensamma i världen med en lösning för enkelkärnesortering på inre kvalitet och med ett globalt patent ligger världen för deras fötter. Med 16 personer i Malmö, en svensk uppfinning och svensk tillverkning av maskinen på Examec i Tomelilla, har man sålt nästan 40 maskiner globalt och är just nu i en tillväxtfas. Kunderna är mindre spannmålshandlare och processindustrin. På labbet i Sverige och hos återförsäljarna görs testscreening på spannmål för att visa kunderna vad de skulle kunna tjäna på att dela upp kvaliteten. Återbetalningstiden på en maskin är mindre än ett år gällande svampangrepp. Varje år drabbar svampangrepp någon del av världen. Återbetalningen utan toxiner kan vara ungefär 3-4 år konservativt räknat.
– När vi får fart på detta är det ett väldigt spännande arbetsområde: hållbarhet inom livsmedelsindustrin. Vi vill växa bolaget till ett stort internationellt bolag och se till att detta blir standard. En bättre process tjänar alla på och vi vill revolutionera spannmålsindustrin, avslutar Karin.
Skribent: Anna Bjärenäs
Innovation Sverige 