Publicerad av Framtidens arbetsplats måste vara en frisk arbetsplats om företag och offentlig förvaltning ska lyckas med kommande utmaningar. Rehabilitering och förebyggande arbete räcker inte, det krävs ett hälsofrämjande perspektiv och agerande.
I Sverige ligger vi långt framme vad gäller företagshälsovård och arbetar aktivt mot ohälsa, diskriminering och kränkningar på arbetsplatsen. Trots detta har genomsnittskommunen i landet 6-7 procents sjukfrånvaro. Vissa kommuner ligger på över 9 procent. Dålig arbetsmiljö och medarbetarnas sviktande hälsa blir väldigt dyrt. Nu har det i praktiken visat sig finnas stora vinster att hämta med ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete.
Fokus på det vi vill
Svenska Hälsopromotiongruppen AB är ett företag som under 20 år utvecklat friska arbetsplatser genom sin egenutvecklade, främjande strategi för hälsa.
– Vi har sett att företag och kommuner oftast jobbar med rehabiliterande och förebyggande åtgärder enligt vad arbetsmiljölagen kräver. Det är naturligtvis helt nödvändigt, men det räcker inte.
Man måste jobba på tre plan:
1. Rehabilitering när ohälsa uppstått
2. Förebygga risk för ohälsa
3. Långsiktig hälsofrämjande strategi, med en positiv målbild som handlar om vilken arbetsplats vi vill ha.
Som komplettering till målet att vi ska ha nolltolerans mot mobbning eller inga arbetsplatsolyckor så måste vi fokusera positivt på vad vi vill uppnå. En målbild med värden som respekt, öppenhet och samarbete leder mot det vi vill och engagerar på ett helt annat sätt säger Anders Hanson, grundare och VD på Svenska Hälsopromotion Gruppen.
Företagets idé är att göra främjandetanken mer konkret och känd i hela arbetslivet. När hälsofrämjande omfattar ledarskapet, kulturen och verksamheten, blir det ett större och mer kraftfullt sätt att påverka hela sammanhanget i positiv riktning. Kunskapen man utgår ifrån är baserade på salutogen forskning, alltså vad som är bra för människans hälsa. Ett flertal uppdrag företaget genomfört visar på stora vinster med att investera i denna form av hälsofrämjande arbete.
Förändring är möjlig
Anders beskriver en satsning i Olofströms kommun, där personalens engagemang nu ökat, sjukfrånvaron går ner och man sparar pengar.
I offentlig förvaltning är företagskulturen fortfarande präglad av en detaljstyrande förvaltningslogik. Samtidigt som man där vill utveckla sitt sätt att fungera mot ökad tillit och respekt för medarbetares förmåga och ansvarstagande. Det pågår i vår tid en kamp mellan detaljstyrningen och tillitstanken som säkert kan förklara en stor del av den stress och psykiska ohälsa som särskilt drabbar offentliga arbetsplatser. Det finns dock goda exempel på att kultur går att förändra. Då behövs bland annat, ett ledarskap som förstår och vet hur organisationers mjuka delar kan påverkas. Därtill en främjande strategi i riktning mot det vi vill uppnå. Människor blir mer engagerade när vi samtalar om, vad vi vill, vad som är viktigt, vad vi redan gör bra och vad vi behöver förbättra. En sådan process är salutogen (hälsofrämjande) eftersom den synliggör sådant som bidrar till att sammanhanget blir mer ändamålsenligt för människans möjlighet att må bra, att fungera med andra och att lyckas med det som är viktigt.
Sparar miljoner
Johanna Spånér är HR-chef i Olofströms kommun och beskriver ett utgångsläge där man hade höga sjuktal som belastade verksamheterna och orsakade höga kostnader. Därför satsade man på en hälsofrämjande utvecklingsresa med fokus på ledarskap, medarbetarskap och kultur. De avslutande 2 åren i projektet Heja Hälsan 2.0 med ESF-stöd har nu utvärderats.
-Vi har uppnått, ökad trivsel, bättre arbetsklimat, lägre sjuktal och är mer attraktiv som arbetsgivare idag berättar Johanna. I jämförelse med landets övriga 290 kommuner har vi gått från en genomsnittlig placering till att nu ligga i topp 5 när SKR (Sveriges kommuner och regioner) årligen mäter hållbart medarbetarengagemang (HME).
Anders Hanson ser fler exempel på att denna sorts utvecklingsarbete är lönsamt och borde intressera många, särskilt offentliga organisationer, som brottas med sin hälsoutmaning. I Olofström med 1100 anställda sänkte man till exempel sjuktalet med en procent mellan 2017 och 2018. Det motsvarar 20.000 arbetstimmar. Säg att 10.000 av timmarna är den frånvaro som arbetsgivare ska betala sjukersättning med 80 procent av lönen. Därtill är det produktionsbortfall och vikariekostnader för alla de 20.000 timmarna. Det blir ganska många miljoner varje år..
Skribent: Anna Bjärenäs
grundare och VD på Svenska Hälsopromotion Gruppen.
Innovation Sverige 