Publicerad av Kvalitetsbrister i byggprojekt kostar enligt Boverket samhället 100 miljarder varje år. Kan kollektiv intelligens vara lösningen på detta gigantiska problem?
Kostnaden för de direkta och indirekta kvalitetsbristerna i svenska byggprojekt motsvarar 50 000 nya lägenheter – varje år! Varför ser det ut så och hur kan problemet lösas?
– Många tror att ny teknik ska lösa byggbranschens utmaningar. Teknisk innovation är givetvis väldigt viktig. Studerar man Boverkets analys nämns dock i princip ingenting om brist på ny teknik som orsak till problem i byggprojekten. Istället talar man om bristande struktur, bristande samverkan, kunskapsöverföring och kompetens. Det är människan som är i fokus och det är hos människor både orsak och lösning finns, menar Thomas Samuelsson, VD på Binosight.
Utnyttjar den kollektiva intelligensen
Binosight har under drygt tre år, tillsammans med branschorganisationen Byggherrarna och forskare vid Luleå tekniska universitet utvecklat PQi: en ny mätmodell som förklarar variationen i ”projektkvalitet”, d v s kvaliteten på hur projekten i sig fungerar.
Mätmodellen bygger på det som ibland kallas ”kollektiv intelligens”. Man låter alla involverade i ett projekt bedöma projektets funktion med enkäter på ett strukturerat sätt. Sedan aggregeras resultatet vilket leder till en bild som är vassare och tydligare än vad någon expert kan åstadkomma. Resultatet presenteras i form ett 15-tal nyckeltal som beskriver projektets förutsättningar, funktion och resultat, med indexet PQi (Project Quality Index) som huvudmått.
Världsunik molntjänst
Binosight har också utvecklat världens första automatiserade molntjänst för att mäta projektkvalitet enligt mätmodellen. Det är gratis för byggherrar att registrera sig och mäta sina projekt. Resultatet presenteras på en dashboard och genererar även anonymiserad data för forskning och branschutveckling. Vill man ladda hem fördjupande projektkvalitetsrapporter går det att göra mot en avgift.
– Mycket i verktyget är gratis, det är en förutsättning för att det ska kunna bli en branschstandard och ge underlag för utveckling på alla nivåer, säger Thomas.
Branschen har saknat nyckeltal
Trots de enorma belopp som går till spillo i byggbranschen varje år visade en marknadsundersökning att sju av tio större byggherrar saknar nyckeltal för att mäta och styra kvaliteten på sin byggverksamhet. Man styr visserligen mot TKI, d v s att leverera i tid, inom kostnadsramarna och med det innehåll som är kravställt. Projektets framgång är dock egentligen ett resultat av hur underliggande arbetssättet och processer fungerar. Här har branschen tidigare saknat mått och nyckeltal.
– Det här är givetvis helt ohållbart, menar Thomas. Kan man inte mäta kan man inte styra. Saknar ledningarna nyckeltal, hur ska man då kunna ta ansvar och fatta rätt beslut om åtgärder och styra mot högre kvalitet? Jan Carlsson på SAS skrev en gång: ”En person som inte får information kan inte ta ansvar. En person som får information kan inte låta bli att ta ansvar.” Det gäller fortfarande.
– Idag är det snarare regel än undantag att högsta ledningarna delegerar frågan om projektkvalitet ut till projekten. Nu sätter vi ett nytt verktyg i händerna på ledningen som gör att de kan följa kvaliteten i hela sin projektportfölj i realtid, jämföra sig mot branschen och identifiera prioriterade förbättringsområden. Framtidens goda byggarbetsplats kommer att vara den som involverar alla i projektet och tillvaratar den kollektiva intelligensen för att förbättra och effektivisera. Detta kommer att gynna företagen, människorna som jobbar i projekten och i slutändan hela vårt samhälle, menar Thomas.
Skribent: Anna Bjärenäs
Innovation Sverige 